Humanitär och politisk bakgrund
Ett rekordstort antal flyktingar och migranter tar den farliga färden över Medelhavet för att finna trygghet i Europa. Under två år (2015-2016) har flere än 1,3 miljoner människor flytt till Europa via Medelhavet. De flest ankom till Grekland.
En ny våg av kriser
De flesta av de som korsar Medelhavet flyr flyr från konflikterna i Syrien, Afganistan och Irak. Förtvlan och desperation driver dessa männsskor på flykt. De flyr från brist på jobb, utbildningsmöjligheter, brist på sjukvård, och ett konstant hot om våld. I Turkiet söker många skydd innan de tar sig vidre- I Turkiet möter de flesta flyktningarna språkbarriärer och en hög grad av osäkerhet. Det leder till att många väljer att ta sig vidare till bland annat Grekland.
De höga vågorna och det hårda vädret har lett till flera tragiska olyckor. Chansen att lyckas är liten men flyktingarna tar forfarande desperata beslut och provar. De anländer kalla och traumatiserade. Vissa är döende och andra har skilts från sina familjer.
Möter stängda gränser
Flyktingarna, imigranterna och asylsökande som ankommer Grekland har som mål att resa vidare norröver. Fram till 2016 fortsatte vanligtvis resan genom, den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien, (FYROM), Serbien, Kroatien och till Österrike.
Efter det att vägen genom Västra Balkan stängde i mars 2016 har det inte varit möjligt för flyktingar eller invandrare att resa från Grekland genom Makedonien. Det restritiva EU-Turkiska avtalet trädde i kraft strax efter, den 20 mars.
De som ankom före den 20 mars är nu strandsatta på det grekiska fastlandet och de som kom efter befinner sig nu på de grekiska öarna och väntar på möjlighet för utvisnig till Turkiet. Bägge grupperna lever under usla och svåra förhållanden.
Eftersom det är begränsade möjligheter att resa vidare har flere än 50 000 flyktingar och invandrare behov av humanitär hjälp. Nya flykingsanläggningar har öppnat på flera ställen runt om i landet. Bland annat utanför Athen och Thessaloniki.
Detta gör vi i Grekland
I Grekland ger vi livsviktigt bistånd till fördrivna som kommer sjövägen till Chios. På fastlandet, där flyktingar bor i flyktinganläggningar jobbar vi för att ge dem ett värdigt boende.
Flyktinghjälpen samarbetar med de grekiska myndigheterna, humanitära organisationer och frivilliga för att hjälpa flyktingarna. Vi hjälper dem både vid plasten för registrering/ankomst samt i flyktingsanläggningarna.
Utöver arbetet på ön Chis som är den näst största ankomsplatsen i Grekland arbetar våra anställda på fastlandet med driften av flyktingsanläggninarna i Thesslonikiområdet. Vi har också sänt ut flere än 20 NORCAÅ experter till Grekland för att bistå FMs krisarbete.
Flyktinghjälpen stödjer driften av flyktinganläggningar och uppsamlingsställen genom att vi kan garantea flyktingarna säkerhet. Vi jobbar ochså med vatten och bra sanitära möjligheter samt uppbyggnad av infrastruktur. Under de kalla vintermånaderna har vi delat ut filtar som gett värme och trygghet.
Vi informerar flyktingarna om den verklighet de möter när de kommer till Europa. Vi arbetar med opinionsbildning för att EU-länderna och det internationella samfundet ska respektera de mänskliga rättigheterna och följa sina rättsliga förpliktelser gentomot flyktingarna.